Åh. Alla dessa känslor. Igår hade jag min sista kväll med mina tjejer från klassen. Det var jätte svårt att ta avsked och sätta sig på bussen när kvällen var slut och se dem bli mindre och jag grät så att alla passagerare kollade och frågade hur det var fatt.  Men, jag vet att detta bara är början av en livslång vänskap och att detta absolut inte är ett hejdå för alltid. Idag känns det bättre och solen är på min sida men det kommer säkert att gå upp och ner med sånt. För de stunder då det känns extra svårt och längtan efter goingarna är som värst har jag numera ett collage album att kolla i som är fylld med underbara minnen och personliga brev. Hur fantastiska är dom inte som pysslat ihop det till mig? Bakad med kärlek

Tack för att ni förgyllde mitt år. It's not the miles that matters, it's the I love You's.