Min bloglovin är fylld med blogar som jag följer, klart, det är det sidan är till för. Det finns en hel del Christina Aguilera hemsidor, lite twilight och cheerleading, men den är helt fylld med utbytes bloggar. Mäniskor i min ålder som nu befinner sig i USA eller påväg mot deras livs största äventyr. När jag berättar för folk att jag ska åka frågar många om det inte kommer bli läskigt. Och jo det kommer det, skit läskigt. Kommer jag passa in? Kommer jag komma till en bra familj? Kommer jag trivas? Få ett trevligt år? Många osäkra tankar befinner sig i min hjärna, för hur ska jag kunna förutse hur det blir? Men det är nog just därför jag åker, för att pusha min rädsla och gå på osäker mark. Ge mig in i en jobbig situation och ge fan på att klara av den, och växa.

Jag vet helt klart att det finns stunder då jag kommer gråta och stunder jag längtar hem till min pappas stora bamsekram och mammas lugnande ord, till trygga Alingsås. Men att vara ifrån pappas kram och allt det säkra man har här hemma, det kommer jag lära mig mycket ifrån. Och därför vill jag åka, för att utmana mig själv, bli världsvan och stark och sen veta, att jag klarar allting.