Så, nu har jag kommit till stunden jag tänkt på många gånger. Som jag både föraktat och längtat efter. Som jag vritt och vrängt på. Som jag både hatat och älskat sammtidigt. Imorgon, när jag vaknar är det dagen på ett nytt liv. Imorgon är en början på så mycket nytt. Det är också slutet för det som har varit. Det är klart det är känsloladdat, hur kan jag säga annat? En blandning av så mycket. Nervositet, iver tomhet, nyfikenhet, rädsla, hopp, frihet, förväntan.

Nu är det bara att möta det med öppna armar. Jag kan inte streta emot. Jag kan inte fly från det. Imorgon är det där, mina tre kommande år. Lika bra att tycka om det och finna sig i det. Viktigt att komma ihåg är att även om man blir placerad i en miljö så skapar man sin egen värld.

Turn down the memories of yester-years and broken dreams
I'm free. Finally free